Simhallar finns i de flesta svenska kommuner. För det mesta drivs de av kommunen, men det blir vanligare att driften läggs ut på entreprenad. Det kan innebära att ett privat företag tar över driften, men det händer också att en förening får driva hallen för kommunens räkning.
Det finns många typer av verksamheter som kan drivas av en kommun, men en simhall har en lite speciell ställning. Alla i Sverige bör ha tillgång till en simhall, så att de kan lära sig simma och underhålla dessa färdigheter. Samtidigt är det dyrt att driva en simhall, och eftersom verksamheten har stora likheter med kommersiell verksamhet, borde inte en kommersiell aktör vara bättre på att sköta den? Frågan kommer att vara högaktuell de närmaste 15 åren. Man brukar säga att en simhall håller i 50 år, och de allra flesta svenska simhallar byggdes på 60- och 70-talen. Det innebär att de snart kommer att behöva renoveras, och att renovera en simhall kostar stora summor. Kronobergsbadet, ett kommunalt bad beläget under polishuset på Kungsholmen i Stockholm, fick stänga två gånger på tre år, då det uppstod sprickor i bassängbotten och kakelplattor släppte.
En del simhallar kan också vara i så dåligt skick att de måste rivas. Att stå utan simhall är dock inte ett alternativ i många kommuner, bl.a., men inte enbart, eftersom många icke simkunniga flyktingar har kommit till Sverige den senaste tiden, och dessa måste ges möjlighet att gå i simskola. Dessutom används ju simhallarna till skolornas simundervisning. Simhallar kommer att behövas, även i framtiden, men frågan är vem som ska driva dem, och i förlängningen kanske även vem som ska bekosta bygget.
En förening som entreprenör
Det behöver heller inte vara ett företag som tar över verksamheten när den läggs ut på entreprenad. Vårby simhall i västra Huddinge drivs på entreprenad av simklubben Södertörns simsällskap. Klubben har också sitt kansli i hallen.
Svenska Simförbundet har en speciell sajt, simarena.se, som handlar om simhallar och deras drift. Där finns det mycket information om vad som gäller när en förening lämnar ett anbud för att driva en simhall. Det finns flera fördelar från föreningens horisont, om man har resurserna. En förening som driver en simhall kommer oftast att märka detta i föreningskassan. Dessutom får föreningen större möjlighet att påverka fördelningen av bassängtider mellan olika verksamheter. En förening är en bra arbetsgivare på det sätt att den har rutiner för personalhantering, redovisning och bokföring, samt kompetens inom en simhalls kärnverksamhet och friskvårdsarbete. Men det innebär också en ekonomisk risk att ta över driften av en simhall, och det krävs att föreningen är stabil, långsiktig i sitt arbete och att medlemmarna är beredda att lägga ned mycket arbete på driften av hallen.
Debatten går vidare i kommunen, om huruvida simhallen ska drivas vidare i kommunal regi, eller om driften ska överlåtas till ett privat företag eller till simklubben. Om det beslutas att lägga ut driften på entreprenad kommer nästa fråga att bli vem som ska driva den. Detta kommer med andra ord att ta tid, men så är det också en viktig fråga.